Trendrapporterna duggar tätt för tillfälllet. Kika in på Aftonbladet för krönikören Terri Herrera Erikssons Så blir barnfamiljen 2007.

Uppfostran: Herrera Eriksson spår curlingföräldrarnas död till förmån för puschningföräldrar. Visst är det lätt att iakttaga en trend med fulltecknade agendor för småttisar och en föräldraoro för att deras telingar blir ohjälpligt efter om barnen inte är med i alla möjliga sammanhang. Vi verkar ha svårt att hitta vår föräldraroll i glappet mellan en auktoritär barnuppfostran och en låt-gå-attityd. Jag är nog dock inte ensam om att önska mig ett lugnare tempo för såväl stora som små. Att uppmuntra är aldrig fel, men att puscha för hårt kan lätt bli det. Barnen blir stora när de fortfarande är små med välfyllda kalendrar, många sociala sammanhang och drillning i olika konster. Lugn säger jag!

Kläder: Ekokläder betonas i krönikan och här är det väl bara att haka på. Eko är hett, hett, hett för tillfället oavsett om det gäller kläder eller mat och oavsett om det gäller stora eller små. Endast det bästa till våra små, eller hur? Det är redan hippt att vara medveten och yogamamman som det har talats om blir kanske den riktigt stora trendsättaren nästa år? Nu har vi sockersanerat och GI:at så nu är vi kanske redo för bomullsanalyser också.

Livsstil: Herrera Eriksson pratar om riskisar - äldre föräldrar som lever lyxliv med små marginaler. Det handlar om det yttre, till vilket pris som helst. Barnen som projekt förstås. Jag ser dock en helt annan parallell trend. Den nya lyxen är tid. Konsumtion är tillgänglig för många fler nu, men tiden är en riktigt bristvara. Man kan köpa tid i form av hushållsnära tjänster och genom att arbeta mindre. Konsumtionskulturen kommer säkerligen att förändras och förädlas. Tiden blir den nya statusvaran.

Socialt liv: Lattemammornas död och föräldraforumen som den nya mötesplatsen. Men alla som träffas på nätet, träffas ju på fik sedan? Jag var mycket aktiv på ett föräldraforum tidigare, så old news för mig. Oslagbart ur identifikationssyfte, mycket beroendeframkallande och en och annan guldkontakt är min erfarenhet.

Kultur: Musik für Alle - anpassade barnversioner av vuxenmusik. Jag hänger inte riktigt med. Hits for Kids - skall det egentligen inte vara Björnen sover för de små?

Resor: Ut med Bamseklubben och in med familjespa. Tja, kanske det. Ingetdera för oss i alla fall!

Vad tror ni om barnfamiljen 2007?

Jag ser många inspirerande nyårsmenyer på olika håll. För egen del känns det dock alldeles utmärkt att konstatera att vårt enda inköp inför morgondagen är - potatis! Min kompanjon i skålen för vår egen förträfflighet står nämligen för en av årets mest lyxiga måltider. Sedan Barnens intåg lagar hon all mat och jag sitter mest och tittar på. Det är ljuvligt att göra detta i sitt eget kök! Under denna stund av mammalyx knäcker förmodligen Barnen sin stora magnumflaska Pommac som inköptes i dag. Det vankas högtidsstund för både stora och små!

Dagen innan julafton skrev Linda Skugge sin krönika om att hon blev hänvisad till amning bakom en skärm på Edsbacka krog. Debatten efteråt har antagit märkliga former och idag kan man läsa om det hela ur Skugges perspektiv. Och nej, Linda Skugge, så äcklig är du faktiskt inte!

Redan från början har jag haft mycket svårt att förstå problematiken kring "vi vill inte se bröst när vi äter". Vem sjuttan flashar sina bröst när man ammar offentligt? Redan när barnet är i magen tränas blivande mammor i konsten att amma diskret. I dag är det väl snarare regel än undantag att en nybliven mammas garderob innehåller minst en så kallad amningstopp. Vi köper en tröja som är avklippt mitt fram för dyra pengar, för att vi skall kunna amma våra små så diskret som möjligt. Det ligger knappast i någon nybliven mammas intresse att visa upp sina tuttar för alla och envar, men bebisen behöver mat! Ammande mammor är inte mer intresserade än genomsnittet kvinns av att blotta barmen. Att jämföra en mamma som ger sin bebis mjölk med en man som kissar är helt befängt! Lika befängt är att föreslå amning inne på en offentlig toalett - jösses!

Självfallet skall vi ha ett amningsvänligt samhälle! Gammal moraltant som jag är blir jag betydligt mer upprörd över ett gäng silikonstinna tuttar som spänns in i alltför små toppar, än ett gäng ammande mammor. Och är det inte typiskt att de hala argumenten glider in på den gamla vanliga manliga blicken: "Du är jätteful. Vi vill inte se dina bröst". Over and out!

Och precis som jag tidigare har konstaterat handlar frågan i stort om hur barnvänligt samhället skall vara. Tidigare i veckan skrev Kent Hansson i Kvällsposten: Gapande ungar hör överhuvudtaget inte hemma på krogen. Har man dålig koll på kidsen och vill käka ute är det Burger King eller McDonalds som gäller. Dålig koll var det, ja… Små sötnosar som inte ger något väsen av sig är okej, men annars är det skräpmat som gäller. (Och jag lovar Kent Hansson, för det allra mesta äter barnfamiljer på den stora hamburgerrestaurangen. Det är liksom mest praktiskt så).

Ingen backlash nu tack! Inget snack om att offentlig amning skulle vara feministtjafs! Vi ger bara våra barn mat!

Så Kära Läsare - vad tycker Ni?