Liten får kosta
Inte så mycket som vi inte redan visste, men en intressant samlingsartikel i ämnet. Liten får kosta handlar om den alltmer växande marknaden för barnting. Living by W är en del i denna strömning naturligtvis eftersom jag bland annat fokuserar på design för barn. Trender i detta segment pratades det tämligen tyst om för ett antal år sedan, men nu är det lika självklart som något annat. Fler och fler prylar till föräldrar (och till barn) som är vana att uttrycka sig genom konstumtion. Mer och mer behov av guidning i djungeln och ett mer kritiskt perspektiv till den livsstil som marknadsförs. Läs gärna och begrunda. Vad tycker Ni?
(Tack till Nilla som tipsade om artikeln!)
Jag märker, tack och lov, inte av den fixeringen och märkeshysterin så mycket. Jag bor inte i Stockholm.
Det är klart att man sugs med, men håller det på en rimlig nivå. Jag har inte de pengarna. och även om jag hade råd skulle jag nog ha tänkt mig för lite vad jag lägger dem på tror jag.
Nu har jag lite distans, mina barn är snart 3 och 5. När första var bebis var jag mycket mer påverkbar med vad man skulle köpa och lite var osäkrare och så. man lär sig.
Det där t ex att “Overall, sockor, vantar och mössa plockas på. Allt från barnkedjan Polarn O. Pyret, konstaterar hon själv med ett snett leende.
– Precis som varenda svensk unge.” lät konstigt i mina öron. Det är verkligen inte alla som köper Po.P. Det hade nog passat bättre att säga H&M där istället. men det beror ju helt på var man bor.
Jag har handlat en hel del på Po.P, men mest ytterkläder.
De flesta kläderna kommer nog ändå frän H&M och Lindex, sedan vill man ha lite annat med såklart men det blir det lilla extra. PoP är vardagligheter för endel och fint för andra helt enkelt. Dyrare märken à la C.Perrelli vill jag varken ha eller har jag råd med.
Det positiva det är såklart att design för barn uppmärksammas och att det faktiskt utvecklas en hel del bra och användbara produkter.
Lagom är bäst, som alltid.
Comment by Nilla — 4 February 2007 @ 18:32
Det där med gymnastikskor till bebisar är väl en typisk sådan dyr och onödig grej!
Comment by Nilla — 4 February 2007 @ 18:38
Nilla: Jag märker själv att jag har en mycket mer avslappnad inställning nu, än när första barnet var en liten pyttis. Då var jag en Po.P-mamma som hade svårt att köpa något annat. Nu mixas det en del, men jag vill alltid ha kvalité både till mig och till barnen. Det är kanske därför designers mest satsar på kläder för de riktigt små. När barnen kommer upp i storlekar är det svårt att hitta rolig design. Hopplöst förlorade till Spindelmannen då? Nej, jag hoppas att man satsar mer på lite större barn framöver!
Sedan beror det mycket på inkomster och var man bor naturligtvis. Man tror ibland att alla “vet” det man själv är inne i. Sedan finns det olika sätt att köpa Perellikläder. Man kan köpa direkt från USA eller på NK och priset varierar kraftigt!
Sedan tror jag att vår generation är vana att uttrycka sig via konsumtion och att mammor gör detsamma med sina bebisar. För bebisarnas del spelar det ju såklart ingen roll vad det står på tröjan, men för mammans del kanske det är av högsta vikt. Och visst kommer det goda ting ur intresset för barndesign! Mycket onödigt lull-lull blir det naturligtvis, men även förbättrade vardagsnödvändigheter.
Det är klart att det är dyrt och onödigt med dyra gympadojor till en liten som växer ur dem bums (dottern växte ur sina Adidas på några veckor - sonen hade dem dock sedan mycket flitigt…). Kul att höra dina tankar!
Comment by Weronica — 4 February 2007 @ 19:16
Jag är förstås lite avundsjuk också, det ska jag inte sticka under stol med. I alla fall på valmöjligheten.
Jag kan ändra mig. Jag blandar friskt!
Jag skulle säkert inte köpa mängder av grejer som:
http://tankebubblor.blogg.se/141206183352_prylar_som_funkar.html
Men jag är inte någon konsekvent person.
Jag försöker se lite schysst ut själv också med. Har sett exempel på mammor som bara köper mängder av dyra kläder till barnen men unnar sig inget själva. det är ju tokigt det med.
Det finns mycket att fundera på. Hoppas att det kommer in fler kommentarer.
Comment by Nilla — 4 February 2007 @ 19:50
Nilla: Intressant! Jag tror precis som du att det är ganska vanligt att lägga sig själv åt sidan under bebisåren och istället satsa allt på outfits och prylar till bebisen. Jag vet inte, det kanske är en lite mer legitim konstumtionskanal - att köpa till sitt barn än att satsa på sig själv och sedan kanske det handlar om att man går runt med extra bebiskilon och inte vill investera i sig själv just då. Jag kan lite känna igen mig i detta -att gå in i bebisbubblan för att sedan vakna upp till en egokick. Det är ett intressant ämne!
Comment by Weronica — 4 February 2007 @ 19:58