Tecken i tiden: Läsarhemmen
Marie Lindberg visade vägen i lördagens melodifestival. Efter många år av massiv exponering av de stora celebriteterna, är vägen öppen fär den vanliga människan igen. Bloggosfären är ett uttryck i tiden för den vanliga människans möjlighet att visa upp sig för en större publik. Vi har sett modebloggarnas garderober och inom inredningsgenren visas hemmen upp.
Trenden är tydlig när det gäller inredning för tillfället. De obligatoriska insändarna om att man vill se riktiga hem i de glassiga måndadsmagasinen har alltid varit närvarande. Nu tar tidskrifterna saken i egna händer och bjuder in läsarna, framförallt på nätet. Family Living söker just nu barnrum för ett barnrumsspecial. Sköna Hem har precis lanserat Läsarhemmet. Här får läsarna ladda upp bilder på sitt hem för att få kommentarer från andra läsare och för att få möjlighet att bli utsedd som månadens läsarhem. Tjänsten blir ett slags offentligt showroom. Man bereds möjlighet att visa upp något som bara finns innanför den egna tröskeln och som i vanliga fall endast är tillgängligt för en begränsad skara. Intresset för inredning är enormt och vi investerar allt mer pengar och tid på våra hem. Och då vill vi kanske att fler skall få se dem också? Intressant är även de betygsystem som finns på en del siter, där besökarna får bedöma de bilder som har laddats upp. Demokratiskt eller ett hyllande av ett stilideal som känns r(l)ätt och lagom? "Riktiga" hem eller är det något annat vi får se?
Tendensen finns även inom bloggosfären, där bloggare efterlyser läsarhem för publicering på sin sida. Ett tecken i tiden? Vad tycker Ni? Intressant att höra Era tankar om detta!
Lite lätt kluven där, är nyfiken på andras hem och garderober, men skulle inte vilja visa mitt;). Jag gillar att vara lite “hemlig”, antagligen för att jag var “välkänd” och påpassad när jag var barn.
Comment by Helena T — 15 February 2007 @ 20:29
Men det är ju så med så mycket. Och jag har tänkt på det där. Vad vill vi (inkl. mig själv) …? Saknar vi gemenskap och hittar den så här på nätet genom att bjuda in varandra till våra “hem” (alltså dagbäcker, hus, tträdgårdar m.m.)? Eller är vi i behov av uppmärksamhet? Har vi exhibitionist-tendenser haha! Eller vill vi … äh. Jag vet inte. Jag har i alla fall inget behov av att lägga ut bilder på mitt hem … kram!
Comment by Christina — 15 February 2007 @ 20:54
Jag gillar helt klart “hemma hos bilder” i bloggar/övrig media. Av samma anledning som att jag tex köper inredingstidingar, jag är intresserad av inredning/design och tycker om att få tex ideér som jag ev. kan fixa till i mitt eget hem. För mig är det jätteviktigt att jag och min familj omges med saker/atmosfär som vi gillar. Man blir gladare då. Därför har jag heller inget emot att visa upp mitt hem. Däremot är jag gärna anonym själv
Comment by thea — 15 February 2007 @ 21:36
Det positiva är tycker jag med hemmahosreportage att man mer kan känna igen sig, ta till sig idéer mer än när tex en inredningstidning visar en lgh i New York i en gammal industrilokal
Nackdelen är väl mer personlig, törs man exponera sig själv?
Men det beror väl helt på tillfället skulle jag vilja påstå och även om man visar ett hem, kan man ju välja sina vinklar och vrår på fotona!
//M
Comment by Minks — 16 February 2007 @ 10:18
Helena: Ja, det verkar vara en inneboende egenskap hos människan att vilja glutta in hos andra - och det är roligt och inspirerande! Då blir det inga uppladdade bilder från ditt hem då antar jag
?!
Christina: Det är en intressant fråga som tål att tänkas på! Jag tror att vi drivs av olika skäl i bloggosfären, men något grundläggande behov av att dela våra liv med andra som vi inte träffar i verkligheten har vi väl alla. Inga enkla svar, men frågan är intressant att bära med sig!
Thea: Ja, det är onekligen roligt att titta in hos andra! Alla får hitta fram till den balans som känns rätt för dem. Men fenomenet tål att reflekteras över!
Minks: Haha! Ja, igenkänningsfaktorn är förmodligen något essentiellt. Det är också intressant att se den enorma samstämmighet som finns. Är vi så likriktade? Om någon bloggare får en negativ kommentar, så rusar genast ett antal fram och försvarar. Är ordet fritt eller speglar vi oss bara i varandra? Och vinklar och vrår är bra
!
Comment by Weronica — 17 February 2007 @ 15:47