Dunset på hallmattan i dag innehöll såväl Family Living som Mama. Och gissa vem som är med i Mama! Japp - jag! Mama har en special kring mammabloggare och jag är med tillsammans med Mie, Helena, Sara och Hanna. På webben kan man även läsa om Sandra och Camilla. Det är mycket roligt att det sätts fokus på mammabloggare. Heja oss!

Mitt i allt detta jobbar jag på med det nya plattformen för min blogg. Det pusslas, kodas och grejas och nu är det inte långt kvar. Vi hoppas att ha det mesta klart i kväll för lansering snarast möjligt. Det är sannerligen spännande tider detta!

Bild: Mamas webb

Telia satsar på stora helsidesuppslag för att marknadsföra livesändningar av allsvensk fotboll i mobilen. Fotboll när du vill är parollen. Har vi inte för länge sedan tröttnat på bilden av pappor som måste titta på sport i tid och otid, även när en liten bebis precis har fötts? 

Kopplingen mellan pappor och sport är klassisk. Jag har tidigare skrivit om det manliga tilltalet i försäljningen av teknik för barn. Titta exempelvis på Bosieboos insäljning av sin babyvakt. Kameran kan kopplas till din TV för större bild, eller till videon om du vill spela in ditt barn på film. Man kan ju även "zappa" över till att se om barnet sover mitt i den viktiga matchen!

Nej, nu vill vi se något annat! Dagens bu till Telia!

Det kändes ändå aningen rätt när säsongen började, även om 80-talet alltid har varit lite av "been there, done that". Inte för att jag trodde att jag skulle trilla dit ordentligt, men lite trendig ville jag ändå vara med mitt neonrosa nagellack. De enda naglarna som har blivit neoniga här är barnens. Sarah Jessica kör med väska som blir ett utropstecken i en för övrigt basic klädsel. Chict, men jag vet inte. Har jag redan tröttat innan sommaren ens är här? Betänk då även kommande Ballrooom Blitz på Formex. Neonöverdos redan?!

(Bild: Celebrity Moms). Det skall till en celeb av Parkers kaliber för att gå runt med dyra väskor i en sådan färg. Vi andra dödliga tänker nog snarare praktisk färg om vi gör seriösa investeringar. Knallrosa faller knappast in i kategorin odödlig klassiker…

Leila bakar fungerar ungefär som en glassig kokbok, men med rörliga bilder. Allt är välregisserat, smakfullt och tittvänligt. Jag undrar om det inte per definition skulle vara roligare att baka i det där köket i orangeriet i Mariefred? Säg går det bättre att baka med en Kitchen Aid och vispa grädde med en Dualitvisp? Och de där degskålarna i keramik sedan! Mums!

I kväll skall Leila baka ting till Afternoon Tea. Om det är något i livet som jag är svag för, så är det det anrika brittiska konceptet med eftermiddagste och tilltugg. Det är något genuint sympatiskt med hela företeelsen. Brittiska scones, kokostoppar med en touch av lime och kärleksmums. Japp, jag lär sitta bänkad i kväll!

Det tickar omedelbart igång en slags latent längtan efter en bebis när jag ser bilderna på hela Danmarks lilla prinsessa. Precis så där liten har Anna varit. I dag skall hon gå till blivande sexårs och äta mat. Och hon har hört att man får ta mjölk ur en stor automat. Precis så där bedårande pyttig har även Henrik varit. Nu organiserar han sina dinos i storleksordning på golvet. Sniff…

Storebror prins Christian är nästan precis lika gammal som Anna var när Henrik kom. Undrar hur de har det med omställningen till tvåbarnsfamilj? Undrar hur lilla Christian är mot sin lillasyster? Får stiliga Mary (så där såg jag inte ut två veckor efter förlossningen…) ta bort små ivriga storebrorshänder när de klappar bebisen lite väl hårt? Gråter hon ibland över allt det övermäktiga i att hantera känslor inför ett litet barn som har fått bli stort snabbt och en liten minibebis som skall passa in i den existerande familjen? Är hon så där bubbligt lycklig som jag var när jag körde den stora dubbelvagnen och när allt var harmoni mellan stor och liten? Titta världen! Jag har två fina barn!

I dag vankas det lunch på slottet för den nya prinsessan med det svenska kungaparet och Kronprinsessan Victoria. Hoppas att de har fått sova gott i natt hela familjen!

Karin Olsson reflekterar över fenomenet babybloggar i dagens Expressen - Babyn är nätets nya makthavare. Det är onekligen intressant att fundera över drivkrafterna bakom alla de bloggar som fokuserar på barn och graviditet.

Babyn bara gurglar gulligull, normalitet och lägger ut filmer från badbaljan. Dessutom blir kvinnor i 30-årsåldern babybloggsknarkare, så höga på den lilla världen att de i tio år eller så glömmer varför de pluggade 180 poäng samhällsvetenskap.

När jag försökte bli gravid, var gravid och fick barn hade bloggfenomenet inte boomat ännu. Då var det föräldraforum på nätet som gällde. Jag har sparat massor av anteckningar från den tiden. På ett sätt var det en typ av bloggande, men i en annan form. För mig handlade det nog från början om ett oändligt behov av bekräftelse och identifikation. Ingenting lugnar så mycket som att höra att det finns andra som upplever precis samma sak. Jag diskuterade även mycket. Frågor om föräldraskap och frågor om vilken napp som var den bästa. Det kan tyckas som banala ting, men det var det inte för mig då. Hade jag haft en blogg om det hade funnits då? Jag vet inte. Jag har ännu inte trätt över gränsen för att publicera bilder på barnen. Jag följer en del babybloggar som presenterar den ena bedårande bilden efter den andra. Det finns en mängd gravidbloggar med magbilder. Jag har magbilder, men mina sitter i ett album. Jag värderar inte vilka val man gör, men det är intressant att fundera över det hela. Var går gränsen? Vad vill man med offentliggörandet av det privata? Och är vi alla "babybloggsknarkare"? Vad tycker Ni?

Belinda Olsson ägnar sig åt matprogrammen i gårdagens krönika i Aftonbladet. Sara Begner i Saras kök får sin släng av sleven och kallas präktig. Programmet med Sara och Ann Söderlund har rullat ett tag nu, men jag har fortfarande inte sett det. I kväll utlovas det mat för barn och det får mig att planera en sittning i soffan. Har Ni sett tidigare program? Bu eller bä?

Förövrigt är en av mina akilleshälar samtalet mot det ordnade och vanliga som pågår för tillfället. Ann Söderlund regerar i mammatidningarna med sitt "shabby chic". Svenssonliv är inte hennes cup of tea minsann och det är "hellre kaos och fest än ordning och tristess". Det är "stökigt hemtrevligt" och myspys i våningen i motsats till det välordnade och tråkiga. Det är lite smågalet med vin mitt i veckan. Crazy feeling!

Update: Nu har jag sett programmet. Barnen var söta i köket där det fanns oändligt mycket tid och tålamod. Schabloner om att leka fram maten och att kladd är bra har vi hört förut. Jag blev dock påmind om barns svaghet för spett och skall nog testa en del av recepten. Och att jag vill laga denna mat måste vara ett godkänt betyg för programmet.

Temat för kommande stora branschmässan Formex (30/8-2/9) kommer att vara Ballroom Blitz. Inom modet har 80-talsvindarna blåst ett tag nu. Det är spännande att se att inredningstrenderna numera har ingått en nära symbios med klädmodet, dock med en viss fördröjning. Är vi redo för starka färger, ljusreflexer, lack och blänk i hemmet? Är vi redo att släppa taget om tidigare årtionden och bli 80-tals retro istället? Det blir spännande att se höstkollektionerna!

Gör familjen mer rätt redan nu! Först och främst något som skänker omedelbar trend till hemmet. En klassiker och i varje svenskt hem på det glada årtiondet - spegelvägg Alg från IKEA. Till familjens minsting byxor Flash Dance från Shampoodle och skimrande skötväska från dadadoo. Denna trend  faller säkerligen många små flickor i smaken. Anna skulle ta denna outfit rakt av. Snobbentröja, midjeväska och halsband från H&M samt klassiska sneakers från Nike och La Redoute. Smurfan med blomma från Rumba. Sätt på pappa i familjen ett par stentvättade 501:or från Levis och häng Bayswater i neonrosa lack från Mulberry på mammas arm. Ballroom Blitz!

På Cult Designs sida kan du rösta på dina känslor inför 80-talstrenden. Vad tycker Du?

Nu öppnar Minna portarna till sitt webbgalleri. Jag är sedan tidigare en vän av såväl Minna, som hennes illustrationer för barn. Barnens rum ståtar med varsin ABC-tavla och en Siffermus. Jag tror att namnbilderna med utgångspunkt från alfabetet har förutsättningar att bli en riktig succé. Passa på att shoppa denna vecka för att ta del av välkomsterbjudanden.

Apa, Noshörning, Noshörning, Apa och Hare, Elefant, Noshörning, Räv, Igelkott, Krokodil. Jag kan dock tänka mig den högljudda konversationen över saker och tings olycka i världen. Varför har Henrik fler bokstäver än mig? Varför har han fler djur? Buhu, så orättvist!

Jag är fortfarande illsjuk. Det vankas dinosauriefilm i soffan.

I hela världens fokus finns för tillfället en mamma med två småttisar. Media tycks aldrig tröttna på att komma med täta rapporter om den senaste utvecklingen gällande tvåbarnsmamman Britney Spears. Svenska kvällstidningar har minst en Britney per dag och sympatierna har snarare svängt till den tidigare så utskällde maken Kevin. Mitt i röran finns två små barn. Det senaste från USA är att Brooke Shields uttrycker sitt stöd för Spears. Förlossningsdespression har hela tiden legat nära till hands som en möjlig tolkning, men i svensk media har man fokuserat på andra infallsvinklar. Jag önskar lugn och ro till Britney och att vi inte får läsa lika mycket om henne i fortsättningen.

Linda Skugge har satt fokus på papporna i sina senaste krönikor. I krönikan Carl Bildt borde skaffa barnvakt får de hårt yrkesarbetande fäderna sin beskärda del av "dåligt barnsamvete". Mammor umgås med skuld och dåligt samvete sedan gammalt och det är inte mer än rätt att man vänder på frågan och även ger papporna en släng av sleven. Sedan kanske det inte är så lätt att sluta med "livspusslet" med små barn. I dag är ämnet för krönikan Nu är det dags för papporna. Under parollen pappa har kommit hem fokuseras på att män som pappor tar större plats i samhället både i faktiskt föräldrapenningsuttag och i media. Och det är väl bra! Jag faschineras ändå över att det är betydligt "enklare" för en pappa att få genomslag med sina tankar kring barn. Titta på det enorma genomslag som Hemliga pappan fick. En skicklig skribent inte tu tal om det, men även en pappa som skrev känslosamt om sitt barn. Något nytt och något så fint. Det är fortfarande mycket gulligare och mer värt att applådera än om en mamma hade gjort samma förväntade sak. Mammorna har i litteraturen fullt upp med att göra upp med supermammabilden och ägnar sig åt att beskriva det verkliga livet med barnen i genren flest spyor vinner. Papporna kan fortfarande ägna sig åt de stora känslorna, utan att det för den sakens skull förvandlas till platta schabloner. Det hoppas jag kommer att ändras! Å andra sidan behövs det kanske fortfarande. I machons högborg ishockeyn fick Niklas Sundström på pälsen av tränaren eftersom han varit pappaledig. "Vad jag vet är det inga män som får barn" är visdomsorden. Som tur var föddes barnet på natten, så att Sundström blev spelklar. Sicken tur.

Krönikören Terri Herrera Eriksson fokuserar på ett gammalt välkänt problem när hon undrar var de kvinnliga hjältinnorna rinns i barnfilmens värld. När får Pippi Långstrump sällskap? Detta är en hjärtefråga för mig. Klart att det skall finnas fler tjejer! Visst finns det många prinsessor i de gamla hederliga Disney-filmerna, men starka hjältinnor? Frågan är om barnen ser det på det sättet. Kategoriserar de som vi gör i starka pojkar och passiva flickor? Det tål att tänkas på.

I Expressen pågår en artikelserie om den svenska överklassen. I dag kan man läsa ett samtal mellan Cecilia von Krusenstjerna och Monique Wadsted. von Krusenstjernas debut En spricka i kristallen blev en mycket uppmärksammad skildring av ett barn som inte blev sett. Även i det aktuella samtalet är barndomen, förhållandet till fadern och till klassen i fokus. Intressant!

Annars kan ingen i bloggvärlden ha undgått att en av de mest lästa modebloggerskorna Engla är gravid. Ser vi starten på en trend där tendensen med äldre mammor utmanas av yngre förstagångsföderskor? Ingen skulle nog bli gladare för det än vårt västerländska samhälle i behov av barn!

Danska Katvig har uppdaterat sin sida med den nya kollektionen. Katvig startade det stora intresset för danska barnkläder och här visar man att man kan mer än ränder och äpplen. Mina favoriter i kollektionen är Valley Print och framförallt mönstren i Japanese Jersey. Ett mycket fint tryck som känns nytt efter allt flirtande med retron. Den klassiska bomullstrikån kommer i aktuellt härligt gult och i trendigt grått. Katvig har även uppdaterat sitt signaturtryck med äpplet. Badkläderna kommer i marin 50-talsstil. Det finns mycket att gilla här tycker jag. Det är bara att hoppas att barnen håller med!

(Bilder: Katvig).

Bantie är en nykomling på textil- och inredningsarenan. De presenterar sin första kollektion med några av de vackraste produktbilder som jag har sett på länge. Fem mönster kombineras i tolv olika färgställningar. Bland produkterna märks kuddar, väskor och ting såsom brickor och kort. Textilierna trycks i Sverige.

Vi har nog alltid varit lite jobbiga för vår omgivning. Galet besatta av mönster och färger. Alltid sugna på att dekorera, smycka och fixa. Ständigt tjatande om att livet är fullt av inspiration till mönster och färgställningar. Inte minst i det mest vardagliga. Ofta undrande varför det som är trendigt inte är mer personligt, varför det som är estetiskt inte också kan vara lite roligt? Eller varför inte det som är modernt också kan snegla kärleksfullt åt retro?

Jag ger tummen upp för såväl mönster som sättet att presentera dem på. Nu hoppas jag bara att någon webbutik tar in Banties produkter!

Trenden med barnversioner av designklassiker fortsätter med oförminskad kraft. Här är det inte frågan om design speciellt för barn, utan det är förkrympta vuxenmöbler som är stilidealet.  Vi kan exempelvis köpa Laminons småttis Lamini och Jacobsens ikon Myran i barnstorlek. Nu lanseras även en annan klassiker i barnversion - Panton junior. Verner Pantons klassiska stol finns nu tillgänglig från Vitra i en 25 % mindre upplaga. Det är nog ingen avancerad gissning att denna stol snart kommer att dyka upp i hemmahos-reportage hos designroade föräldrar med stor plånbok.

Här är det lätt att se att produkterna riktar sig till formintresserade föräldrar som är roade av att se orginaldesignen i en pytteupplaga. Jag har själv stått och tittat på den lilla Laminin och visst är den söt! Att man kan lägga till någon tusenlapp och få en stor Lamino istället är en annan sak… Design för det designade hemmet där även barnens möbler kan ingå i en helhet, istället för primär design för barn? Vad tycker Ni?

(Bild: Vitra).

Marie Lindberg visade vägen i lördagens melodifestival. Efter många år av massiv exponering av de stora celebriteterna, är vägen öppen fär den vanliga människan igen. Bloggosfären är ett uttryck i tiden för den vanliga människans möjlighet att visa upp sig för en större publik. Vi har sett modebloggarnas garderober och inom inredningsgenren visas hemmen upp.

Trenden är tydlig när det gäller inredning för tillfället. De obligatoriska insändarna om att man vill se riktiga hem i de glassiga måndadsmagasinen har alltid varit närvarande. Nu tar tidskrifterna saken i egna händer och bjuder in läsarna, framförallt på nätet. Family Living söker just nu barnrum för ett barnrumsspecial.  Sköna Hem har precis lanserat Läsarhemmet. Här får läsarna ladda upp bilder på sitt hem för att få kommentarer från andra läsare och för att få möjlighet att bli utsedd som månadens läsarhem. Tjänsten blir ett slags offentligt showroom. Man bereds möjlighet att visa upp något som bara finns innanför den egna tröskeln och som i vanliga fall endast är tillgängligt för en begränsad skara. Intresset för inredning är enormt och vi investerar allt mer pengar och tid på våra hem. Och då vill vi kanske att fler skall få se dem också? Intressant är även de betygsystem som finns på en del siter, där besökarna får bedöma de bilder som har laddats upp. Demokratiskt eller ett hyllande av ett stilideal som känns r(l)ätt och lagom? "Riktiga" hem eller är det något annat vi får se?

Tendensen finns även inom bloggosfären, där bloggare efterlyser läsarhem för publicering på sin sida. Ett tecken i tiden? Vad tycker Ni? Intressant att höra Era tankar om detta!

Jag fick ett mejl från läsaren Pernilla som har ett litet hjärtebarn vid namn Arvid. Hennes önskan var att jag skulle uppmärksamma Hjärtebarnsfonden i dag på Alla hjärtans dag. Detta gör jag gärna. Jag hoppas att Ni alla får en fin dag och tänk lite extra på hjärtebarnen i dag!

Det har varit lite tyst om frågan ett tag, men nu har en av de mäktigaste kvinnorna inom media-Sverige skrivit en krönika om ämnet. Då kan vi definitivt räkna med att frågan kommer upp på den aktuella agendan igen. Läs Linda Sugges krönika Kejsarsnitt är bekvämt - och I like it! i dagens Expressen.

Själv vet jag inte riktigt vad jag skall säga i frågan. Kejsarsnitt fanns aldrig på min agenda när jag skulle föda barn - om det inte hade blivit nödvändigt av något medicinskt skäl förstås. Jag hade stor respekt för förlossningen, men formulerade mig aldrig i termer av riktigt rädsla när jag tänkte på hur barnen skulle komma ut. Jag antar att jag då inte kan sätta mig in i situationen och rädslorna som uppenbarligen många kvinnor känner inför förlossningen. Men debatten lär komma denna gång också. Om kontrollfreak till mammor som vill planera in sina kejsarsnitt i kalendrarna. Om mammor som är "too posh too push". Om att en "naturlig förlossning" är det bästa för barnet när det är möjligt. Om bortskämda mammor som vill ha de smidiga lösningarna. En sak håller jag dock fullständigt med Skugge om. Det är magiskt när barnet läggs upp på bröstet. Reagera gärna på krönikan!

Modevärlden har fått neonfnatt. Modebloggarna hypar neonrosa nagellack och då får man räkna med att det snart syns på många händer. Frågan är man kan bära upp detta med värdighet när man redan har varit där en gång? Min bästa vän och jag samlade på plastörhängen i alla omöjliga färger. De är förmodligen klassade som åtråvärt vintage i all 80-tals hype som finns för tillfället. Hela min värld var ett stort utropstecken i neon!

Jag skall aldrig säga aldrig dock. Stor tveksamhet förbyttes till att gå med koralliga naglar hela förra sommaren. Blir det neonrosa i sommar? Jag är högst tveksam, men det kan mycket väl sluta med att jag går där med knalliga tånaglar. 80-tal utan all tonårsångest kanske är värt en minichans?

(Här ligger vi som vanligt i frontlinjen när det gäller trender. Dottern har ägnat förmiddagen åt att färdigställa armband och hjärtan med knalliga piprensare. Det bästa är att jag har fått hela skörden!)

Bolibompa-Ylva står bakom en debattartikel i dagens Expressen - Varför ser svenskar barn som ohyra?. Med utgångspunkt från Fritidsresors uppmärksammade nya policy att utesluta barnfamiljer från vissa resemål, målas en bild av ett barnfientligt samhälle upp. På ett sätt håller jag med henne. Ta exempelvis debatten om offentlig amning - hårresande! På ett annat sätt håller jag inte med henne. Visst skall barn ses som en naturlig del av samhället, men ibland blir det en märklig anpassning där alllt skall ske enligt ett barns nivå. Barn skall också anpassas till livet och inte alltid tvärtom. Jag minns fortfarande en krönika i Mama där en av de välkända Mama-mamorna hade stigit på ett flygplan med ett magsjukt barn. Resenärerna omkring hade knorrat - ja, konstigt vore väl annars? Det kräkande barnet ställdes i kontrast till de kostymklädda stela herrarna med noll förståelse. Ja, vem vill ha barnkräks på sig? (Inte ens jag kan jag säga, även om jag har fått min beskärda del de senaste dagarna…).

Vad tycker Ni? Håller ni med Ylva Hällen? Är det ett hårdare klimat för barnfamiljer i dag? Blir man betraktad som paria med barnvagn? Eller upplever Ni en tolerans för barn i samhället? Intressant att höra era tankar kring detta!

Den stora mässan Stockholm Furniture Fair slog upp portarna i dag. Bland utställarna finns Liten jag som presenterar en ny tapetkollektion för barnrummet. Mönstren, i design av Lisa Lindström, heter Liten kanin och Liten bil. Tapeterna trycks av Sandbergs tapeter. Priset för en rulle är 450 kronor hos Russinnet. Mönstren finns sedan tidigare i textilier och lampskärmar hos Liten jag. Små kaniner och små bilar till någon?

När dottern började att äta gröt uppkom behovet av att täcka in nästan hela henne med plast. Det var liksom gröt - överallt. Vi har kört med Babybjörns klassiska ät- och lekförkläde (Nilla påminde mig om att kombon var förkläde plus plasthaklapp!) och har varit mycket nöjda med det. Det händer fortfarande att barnen använder förklädena när det vankas vattenfärger och annat i stänk- och kladdgenren. Nu lanseras en haklapp av Barndesign - In the Pocket Baby. Jag tillhör inte målgruppen längre, men vid en första titt bådar designen gott. Någon portabel liten sits har vi dock aldrig haft till barnen. Det finns faktiskt barnmatstolar på de flesta ställen och annars fungerar det gamla hederliga knät. Om man rör sig mycket ute och reser så kanske det dock kan vara bra med en liten miniväska som kan förvandlas till en sittplats. Vad tycker Ni om de nya produkterna?

(Bilder från Barndesign).