När bloggen var nystartad ställde jag en fråga om kameror. Jag har fortfarande inte köpt någon ny kamera, men till sommaren måste jag komma till skott. Jag läser kameratester på nätet och försöker att scanna av marknaden, men det finns en uppsjö av olika alternativ. Nu behöver jag köpråd från alla som känner sig manade. Hjälp mig att reda ut begreppen!

Jag fotograferar tämligen mycket nu för tiden och på ett annat sätt än innan. Nu är det fina inredningsbilder som hägrar. Närbilder. Detaljer i fint ljus. Jag är dock ganska säker på att en stor kamera med utbytbara objektiv, stativ och annat är för andra och inte för mig. Man skall aldrig säga aldrig, men inte just nu i alla fall. Jag är också tämligen säker på att jag inte kommer att pilla alltför mycket med manuella inställningar. Vad är det för skillnad bild- och användarmässigt på en digital systemkamera och en digital kompaktkamera? Vad skulle Du rekommendera för en kamera till mig som vill ta lite mer avancerade bilder - oftast i dagsljus utan blixt (så gärna antiskakfunktion) och på ganska nära håll? Hjälp mig!

Åh, vad jag har saknat att läsa! Jag har alltid tyckt om att läsa, men i vissa perioder i livet har böckerna bokstavligt talat legat på hyllan. Under universitetstiden blev böcker arbetsmaterial. Jag tog igen skönlitteraturen på sommaren. Läsandet blev intimt förknippat med avkoppling och att sträckläsa för nöjes skull. Med barnen försvann den långa sammanhängande tiden. Jag har börjat om ett otal gånger i ett antal böcker, men det är få som har blivit lästa till slutet. Jag saknar det uppslukande läsandet. Boken som tar över en fullständigt och som håller en i ett fast grepp till slutet. Att fastna i en stämning.

På bokrean köpte jag Antoina Frasers Marie-Antoinette. Nu ligger den på mitt nattygsbord. Jag låter mig dras in i den detaljerade skildringen av den lilla flickan som blir drottning av Frankrike. Jag blir åter förförd av läspassionen. Det fantastiska att lämna sig själv och stiga in i något annat. Jag behöver böcker i mitt liv. Förhoppningsvis är detta inledningen på ett nytt läsande. Vad har Ni för förhållande till böcker och läsning?

Nillas perspektivvecka fortsätter idag med inifrån och ut. Boken som står i fönstret blir mitt bidrag. Läsandet berikar det inre och ger perspektiv att ta med sig ut i världen.

Temaveckan hos Nilla fortsätter med grodperspektiv eller en bild tagen nedifrån och upp. Jag lade mig inte raklång framför vår vackra domkyrka, men knäböjde dock som sig bör. Följet bestod av stark vind och en liten son som bara ville gå och köpa glass. Men mamma, ta ett kort nu då någongång! Tja, något slags Ko-ack-ack-ack kanske man kan se med god vilja. Foto a la minute av moder på väg mot glasskiosk.

Här tittade jag upp mot ett vackert kissungeträd.

Nilla på Tankebubblor kör en temavecka med fotoutmaningar denna vecka. Dagens tema är uppifrån och ned eller fågelperspektiv. Mitt bidrag får bli denna bild på Henrik från den första varma vårdagen. Han kör ett vårrus nedför den backe som barnen åker pulka i på vintern. Jag stod uppe på kanten av backen och fotograferade en rusig pojke på språng. Utan jacka - lycka!

Dagen innehåller ett stort mått av frustration över sakernas tillstånd. Jag är i desperat behov av att skrubba bort min sura min! Henrik och jag får nog ta en promenad för att hämta paket. Jag hade precis bokat om en klipptid när mannen kommer hem och skall jobba den nya tiden - också. Gah! -April är ett inferno på jobbet. Jo tack! När får jag ha mitt jobbinferno?! Till hösten, till hösten, till hösten…

Jag hoppas att Ni alla får en riktigt trevlig helg! Njut av vårsolen!

Vinnaren av boken Mat för stora och små är Helena som meddelats via mejl. Gratulerar!

Jag arbetar just nu för fullt med att färdigställa Living by W:s shoppingguide. Snart kommer Ni att under ett och samma tak kunna hitta information om nätshopping, ett stort länkskafferi, recensioner av nätshopping, aktuella rabatter hos shopparna, roliga erbjudanden och inspirerande shoppingcollage. Kick off snart!

(Bild: Anneli Levin och Cosas).

Tekniken strular på sidan. Bilder visas inte på sidan, även om de finns i mitt bildarkiv på blogsome. Någon annan med problem? Någon som vet vad det beror på och framförallt vad man kan göra åt det?

Jag fick ett mejl från läsaren Pernilla som har ett litet hjärtebarn vid namn Arvid. Hennes önskan var att jag skulle uppmärksamma Hjärtebarnsfonden i dag på Alla hjärtans dag. Detta gör jag gärna. Jag hoppas att Ni alla får en fin dag och tänk lite extra på hjärtebarnen i dag!

I går uppdaterade mannen till Internet Explorer 7. Jag tycker inte om förändringar när det gäller teknik. Jag vill att allt skall se likadant ut som vanligt. Rubba inte mina cirklar! Nu tycker jag att texten på sidor ser suddig ut. Jag har suttit vid datorn någon timma nu och har ont i ögonen. Vad kan ha hänt? Jag har försökt trixa med bildskärmsupplösning och annat, men ingenting förändras. Är det någon som har ett magiskt knep? Jag vill ha tillbaka mina skarpa sidor!

En helt vanlig vardag i januari. Frukostbullarna var slut, så vi bakade i eftermiddags. Och när jag stod och knådade vid mitt bakbord slog tanken mig att det är dags att hylla vardagstingen. De där tingen som inte är extravaganta, men som ändå finns där beredvilliga att underordna sig våra vardagsbestyr. Du är härmed utmanad! Alla inom bloggosfären som känner sig kallade, gör Din tolkning av ett ting i vardagen. Skicka mig ett mejl eller kommentera här, så länkar jag till alla våra vardagsting sedan. (Ni andra - skicka gärna in era bilder). Jag ser fram emot Ditt bidrag!

Tinget i vardagen som jag har valt ut är mitt bakbord. När jag skulle börja att baka matbröd saknade jag en plats att hålla till på. Bakbord verkar vara en utrotningshotad art. Min vardagslycka var stor när jag fick överta min mormors bakbord. Min pappa slipade av det och titta så fint det är! När jag var liten hade mormor alltid ett välfyllt kakfat och på detta bord har många degar knådats genom åren. Ett sant älskat vardagsting!

Se fler vardagsföremål: http://mamatherapy.blogspot.com/

Susanne utmanar mig i frågan Slänga vs Spara. Häng på Ni andra också!

Hur känner Du Dig? Som en sparare eller slängare?
Jag är nog ett mellanting. Jag sparar en del och får sedan ryck när jag slänger mycket. Min största utmaning för tillfället är min dotter som vill spara på precis allt!

Vad skulle Du aldrig kunna kasta?
Fotografier och personliga anteckningar av värde för mig.

Har Du en massa dagböcker och brev kvar från Dina yngre dagar?
Jajamen. Det kommer jag aldrig att kunna kasta!

Har Du varit på gång att slänga något flera gånger men alltid sparat det i sista sekunden?
När jag var yngre var jag en ekorre av rang. Allt sparades. Det bästa exemplet är kanske granbarr från julgranen som sparades i ett kuvert med årtal på. Min far övertalade mig att rensa ibland. Jag ångrar ibland att jag kastade alla mina Starlet-tidningar. Det hade suttit fint med den nostalgitrippen nu. Till frågan - ja, det har hänt, men numera är jag mycket bättre på att rensa. Jag får ryck när mycket åker ut på en gång. Jag kastade dock en kär gammal mugg för ett tag sedan som sprack när barnen hoppade ned den på golvet. Den fiskade jag sedan upp ur soppåsen.

Har Du en källare eller en vind där Du förvarar saker? Vad har Du i så fall där?
Vi har ett källarförråd där vi mest har skräp, förutom lite pulkor, julsaker och resväskor. När vi förhoppningsvis flyttar någongång så slängs nog det mesta därifrån. Det finns dock några godbitar såsom klänningen jag hade när mannen och jag träffades. Den sparar jag nog ändå.

Vad skulle Du rädda först om det började brinna (förutom familjemedlemmar såsom föräldrar/syskon/man/hustru/sambo/barn/husdjur/inneboende)?
Jag skulle förmodligen försöka rädda barnens snuttisnallar som är oersättliga. Sedan skulle jag nog agera helt irrationellt och ta med mig allt möjligt längs vägen. Jag är förtjust i mina pinaler. Datorns hårddisk också förstås!

Vad anser Du att Du har alldeles för mycket av? (Ur förvaringssynpunkt)
Porslin, glas och annat i den genren. Det blir grava problem när vi skall flytta och förmodligen inte har tillgång till en serveringsgång à la 20-tal med massor av skåp. Tidskrifter är ett annat problem, men just nu under kontroll efter att ha burit ut fyra (!) sopsäckar!

Skulle Du tycka att det vore skönt om någon (typ Lulu) kom hem till Dig och hjälpte till att rensa?
Nej, det skulle jag aldrig klara! Jag måste rensa själv!

Har Du någon gång i Ditt liv tänkt tanken: "Tänk om det började brinna och allt försvann och jag fick skaffa allt nytt. Det vore rätt bra."?
Nej, jag är nog för bunden vid det som jag omger mig med.

Tänker Du mycket på detta med att slänga vs spara?
Jag försöker att agera rationellt när det kommer saker med posten, men misslyckas ganska ofta med högbildning som resultat.

Vilket är Ditt bästa förvaringstips?
Med barn i huset har vi massor med förvaring i olika skepnader, men det tycks aldrig räcka. Deras saker har en tendens att sprida sig ändå. Annars är det nog så krasst att ju mindre förvaring man har, desto mer måste man göra sig av med. Så kanske inte massor av förvaringslösningar som uppmanar ekorren i dig.

Sparar Du på alla gamla papper och i så fall hur länge?
Det är mannens avdelning och han rensar med jämna mellanrum.

Om jag skulle be Dig att genast gå och slänga något, vad skulle det då bli? (Det gills inte att säga högen med gamla tidningar som ska till pappersinsamlingen eller soporna).
Massor av klippta papperslappar som ligger på barnens skrivbord

Har Du slängt något och ångrat Dig sen?
Av misstag trodde vi att jag hade slängt 4000 kronor rakt ned i soporna vid en utrensning, men det visade sig att de var kvar hemma. Grym ångest ett tag där! Annars försöker jag nu att bara spara sådant som jag verkligen vill ha kvar. Jag hade svår separationsångest när jag slängde alla mina samlade årgångar av ett par inredningstidningar, men jag har mina favoritklipp kvar!

När Du rensar, slänger Du då i ordets rätta bemärkelse eller skänker Du bort eller säljer?
Kläder skänker vi till en hjälporganisation som kör kläder direkt till hjälpbehövande. Det händer att jag ger bort saker som exempelvis tidskrifter.

Några av Er har via mejl önskat att jag skulle svara på den utmaning som harvat runt i bloggosfären de sista veckorna. Och allt för Er läsare! Här kommer mina påståenden. Fyra är alldeles sanna och ett är falskt. Gissa på!

*Jag har varit på Hultsfredsfestivalen - två gånger!

*Jag har deltagit i distriktsmästerskapen i jordgubbsplockning.

*Jag har varit en sportfåne av högsta rang och med lätthet kunnat rabbla laguppställningar gällande elitserien i ishockey.

*Den glammiga mamman använder Sloggis praktiska bomullstrosor.

*Den glammiga mamman använder alltid parfym. Lite vardagslyx måste man omge sig med!

Det är svårt att hejda sig. I bloggosfären, i magasinen och hos mig själv - framåtseende. Allt det nya ligger där som en hägring (viket för övrigt är kommande stora branschmässan Formex tema för våren). Ut med det gamla och in med det nya. De nya kollektionerna kommer tidigare och tidigare. För att inte tala om semlor precis efter jul. Men här har det faktiskt inte ens snöat ordentligt än!

Det finns ett behov av framåtblickande och det går med vindens fart. Vårkollektionerna känns snabbt som gamla nyheter i ett flöde av bilder och information. I den ständiga jakten efter nästa nyhet borde vi kanske reflektera mera och stanna upp, än att alltid sträva efter att vara först med det senaste? Vad säger det om oss att vi alltid strävar mot något annat? Men samtidigt ligger det nya där som en hägring och frestar…

Jag fastnade för en stund sedan i Maria Westerlinds vår- och sommarkollektion med bilder på salta klippor och skira klänningar. Det är roligt med trender och att se framåt! Men har vi för bråttom ibland? Å andra sidan - vad bekymrar jag mig om egentligen? När vi är klara med vår- och sommarkollektionerna, så är det dags att blicka framåt hösten igen! Vad tycker ni andra? Intressant att höra era tankar kring detta!

På jakt efter vintrig inspiration hamnade jag på älskade Gotland. Gotland är min sommarpassion sedan många år. Jag har aldrig upplevt ön på vintern, men förmodar att det är ett rogivande lugn som sänker sig över stenarna. Någon gång!

(Fantastisk bild från Furillen. Ett ställe som jag har kvar att uppleva).

Kära läsare - jag har kämpat ihop denna sida med mycket begränsade kunskaper i kodning. Nu har det visat sig att sidan ser mycket märklig ut i Firefox. Är det någon som kan hjälpa mig att komma med någon ledtråd till hur jag kan få sidan att fungera även för de som använder Firefox? Jag står tämligen handfallen i frågan, så jag blir mycket tacksam över hjälp.

UPDATE: Fungerar det nu? Jag har kodat om och kollat i Browsershots. Ser Ni med Firefox?

Kära läsare - varmt välkomna till Living by W!

Cirkeln har slutits efter en bloggresa tillsammans med Mamma C på Living by C&W. Nu är jag tillbaka där jag började i april. Så skrev jag då: Välkomna till min blogg! Fast förankrad i magsjuketräsk med två små barn, bestämde jag mig i går för att testa bloggsfären. Själv är jag en ivrig bloggläsare och här tänkte jag kombinera mina intressen. Living by W kommer förmodligen att innebära en mix av familjeliv, kultur, inredning, och design med fokus på barn, men jag kommer även att skriva om mammalyx i form av mode och skönhet. Varmt välkomna!

Mixen består och Ni kommer att känna igen den Mamma W som Ni har lärt känna på Living by C&W. Jag kommer att fortsätta i samma spår och strävar som alltid efter att ge Er den bästa blandningen av stort och smått, vardag och lyx, inspiration och familjeliv med mera. Jag kommer att satsa mycket på nätshopping och jag hoppas att även fortsättningsvis kunna erbjuda Er en överraskningarnas blogg med tävlingar, rabatter och mycket annat.

Med avslutningen av Living by C&W blir jag Weronica, men jag lovar Er att det är samma gamla vanliga Mamma W som Ni känner sedan tidigare! Varmt välkomna!